I Stockholm finns enorma mängder inomhusluft i offentliga miljöer som måste värmas upp och framför allt ventileras ut och lämna plats för frisk utomhusluft. En god ventilation är grunden för att människor ska kunna vistas inomhus under längre tid. Vi är ju skapade för att leva utomhus, men trots det spenderar vi i Stockholm ungefär 90 procent av vår tid inomhus. Utmaningen blir alltså att skapa ett lika bra luftklimat inomhus som utomhus, men samtidigt värma upp luften så att vi inte fryser.
Dålig luft kan leda till hög sjukfrånvaro och försämrad arbetsförmåga hos personalen. Vissa undersökningar har visat att kostnaderna för de negativa aspekterna av dålig ventilation i själva verket kan bli högre än kostnaderna för att installera ett nytt, bättre ventilationssystem. Så vilket är då det bästa systemet för ventilation i offentliga inomhusmiljöer, kostnads- och effektmässigt?
Ett FTX-system, med fläktar som både drar in och suger ut luft, är det bästa systemet för större offentliga lokaler. Men även det bästa ventilationssystemet blir värdelöst om det inte dimensioneras på rätt sätt. Det är oerhört viktigt att kapaciteten för att luften suga in och ut är tillräckligt hög, och att luftkanalerna är tillräckligt vida för att forsla de mängder luft som krävs. Här bör man ta hjälp av en VVS-tekniker för att bedöma vilken kapacitet som behövs.
I större kontorslokaler är det ofta nödvändigt med flera fläktar som tar in luft. Just införseln av luft är en av de viktigaste komponenterna i ett ventilationssystem för offentliga lokaler. Den inkommande luften kan dessutom behöva behandlas, exempelvis om byggnaden ligger nära en väg eller inne i stan. I Stockholm ligger många offentliga lokaler och kontor inne i en gatumiljö vilket ställer stora krav på luftrening. Detta sker oftast genom ordentligt dimensionerade luftfilter men även mer avancerade luftreningslösningar förekommer.
Moderna system för ventilation i offentliga miljöer möjliggör även behovsstyrd körning, till skillnad från tidigare system som gick för fullt dygnet runt. Med sensorer känner systemet av när det kan gå i viloläge och när det måste gå för fullt. På sås sätt kan stora pengar sparas varje år utan att luftkvaliteten försämras.
I ett FTX-system tar en värmeväxlare, en luftvärmepump, hand om den utgående luften och utvinner värme ur den. Detta gör att den inkommande luften inte behöver värmas upp vilket också sparar in på kostnaderna.
Att medarbetarna mår bra måste vara prioritet nummer ett när man dimensionerar ett ventilationssystem för offentliga miljöer. Som tidigare nämnts vinner alla på detta i långa loppet, genom att produktiviteten höjs och färre blir sjuka eller mår dåligt på jobbet. Ju mer avancerad vår arkitektur blir, desto större utmaningar ställs vi inför vad det gäller ventilation. Redan på ritbordet måste arkitekten räkna på volymerna av luft som måste ventileras. Det spelar ingen roll hur grandios, vacker och modern en byggnad är; kan man inte andas ordentligt i den kommer ingen att vilja befinna sig i den .